Kunder i flera länder

De flesta av Inports kunder finns inom någon av de tre grupperna hamnmyndigheter, gods- och containerterminaler eller rederier.

Hamnmyndigheter som anlitar oss är exempelvis Copenhagen Malmö Port, Göteborgs Hamn, Stockholms Hamnar, Stavangerregionen Havn, Faxaflóahafnir (Associated Icelandic Ports) och Mariehamns Hamn, vilket innebär att vi är marknadsledande i Norden.

Listan på terminaler som köper våra tjänster är lång, eftersom vi har över 70 procents marknadsandel i Sverige. Några av ”våra” terminaler hittar du i Hallands Hamnar, Helsingborgs Hamn, Karlshamns Hamn och Norrköpings Hamn.

På kundlistan finns också rederiet Ahlmark Lines och deras dotterbolag Jönsson Nova.

Många av våra kunder stannar länge hos oss. Vår kombination av lång branscherfarenhet, djupt systemkunnande och sammansvetsade team är ensam i sitt slag och nyckeln till våra goda kundrelationer. Vi har också ett ständigt pågående utvecklingsarbete i nära samverkan med kunderna, vilket säkerställer att vägen blir kort mellan våra kreativa idéer och den praktiska nyttan hos kunden.


Möt några av våra kunder

Visionären mitt i byn

Han ser nöjd ut, Fredrik Åsare, när han hälsar mig välkommen till hamnkontoret i Åhus. Och konstigt vore det väl annars – under sina åtta år som vd har han rustat upp hamnen, effektiviserat verksamheten och lyft lönsamheten rejält. Men han är inte klar än, inte på långa vägar. Först vill han se branschen ta ytterligare ett rejält kliv när det gäller digitalisering, och så utmanar han Sveriges storföretag att göra allvar av sina högtidstal om miljövänliga transporter.

Vad vet du om Åhus? Att det är en liten ort på Skånes ostkust känner du nog till, och kanske också att det förr i världen fiskades mycket ål här. Men antagligen associerar du mest till den prisbelönta flaskan med Absolut Vodka som tillverkas här, och mycket riktigt är The Absolut Company – tillsammans med kommunen och ett antal foder­, kemi­ och byggmaterialföretag – en av delägarna i Åhus Hamn & Stuveri AB.

Det är en strålande sommardag när jag blir visad runt i hamnområdet av vd Fredrik Åsare. Måsarna skriar runt oss, lite besvikna över att det redan är rensopat efter gårdagens lastning av spannmål, och tar istället en tur ut över naturreservatet mittemot. En strid ström av fritidsbåtar passerar oss på väg ut i Hanöbukten, och från stranden på andra sidan hamnen hörs glada rop från den pågående beachhandboll­festivalen. Men vänta lite här nu, handboll och segelbåtar – befinner vi oss inte i sydöstra Sveriges största containerhamn?

Fredrik skrattar och försäkrar mig om att jodå, jag har hamnat på rätt ställe. Åhus hamn ligger bokstavligt talat mitt i byn, vilket har stora fördelar men också har inneburit en och annan utmaning under årens lopp. – Förr tyckte många att hamnen störde när det bullrade och rykte och inte alltid luktade så gott. Vi har jobbat hårt med att exempelvis skärma av med bullervallar, och numera ser vi till att hantera godset på sådana ställen att det inte stör. När vi bjöd in till ”öppen hamndag” häromåret kom det 1 500 besökare vilket är många om man ser till att det bor 10 000 personer i Åhus. Numera är de flesta positiva till det vi gör och stolta över sin hamn, berättar han.

Fredrik Åsare, vd på Åhus Hamn & Stuveri

Stora behov

Fredrik Åsare kom till Åhus 2011 efter en tidigare karriär dels inom det militära och dels som driftchef och stuverichef vid hamnen i Helsingborg. Vid den tiden var Åhus hamn en i och för sig välordnad anläggning, men också en anläggning i stort behov av renovering och med en besvärande låg lönsamhet.

– Jag såg ganska snart att vi dels behövde arbeta effektivare, dels ta rätt betalt för det arbete vi utförde. Vi hade till exempel inga system som räknade antalet containerlyft som gjordes varje dag, utan det skulle någon komma ihåg att skriva in i systemet och det hände alltför ofta att detta glömdes bort. Redan under Helsingborgstiden hade Fredrik kommit i kontakt med containermodulen i Inports hamnsystem PortIt, och efter ett par år tog han beslutet att införa denna även i Åhus.

– I dag är det automatiserat hela vägen, när lastbilschauffören kommer till hamnen och checkar in i gaten så vet truck föraren det direkt och kan möta upp snabbare. Trucken talar själv om för systemet att ”nu lyfter jag av den här containern” och därmed går det också iväg en ekonomisk transaktion. Man får mycket bättre kontroll med ett så heltäckande system, och det blir också mycket färre felkällor, säger han.


Smarta lösningar

En annan del av PortIt-­systemet som underlättar vardagen i Åhus är den så kallade EDI­-standarden, som gör att kommunikationen mellan hamnen och dess olika kunder sköts i ett gemensamt system som uppdateras i realtid.

– Både de som äger containrarna och de som anlöper hamnarna kan hela tiden se var varje container befinner sig. Nu lyftes den av fartyget, nu är den på väg ut för att packas med gods, nu är den tillbaka i hamnen… Det har underlättat enormt, förklarar han.

Containermodulen utvecklades i början av 2000-­talet och Fredrik var en av dem som satt med i arbetsgruppen som skapade systemet tillsammans med Inport. Han berättar om hur de träffades en gång i månaden för gemensamma utvecklingsmöten, hur de tillsammans bestämde vad som skulle prioriteras, och hur de satte upp ett testbolag för att kunna göra alla fel där istället för i verkligheten. Jag blir lite imponerad. Nuförtiden kallas detta ”agilt arbetssätt” och är väldigt trendigt både bland IT­-företag och deras kunder – men de skånska hamnarna körde alltså så här redan för 20 år sedan.

Flera förändringar

Fredriks Åsares förändringsarbete har dock inte bara handlat om att byta digitala styrsystem. Han har också lagt ner ett stort jobb på att involvera personalen och hitta arbetssätt där alla verkligen är delaktiga i att ständigt utveckla verksamheten. I dag fungerar tre av de 25 medarbetarna som internrevisorer, som en gång varje halvår går igenom alla processer och kommer med förbättringsförslag. Och processbeskrivningarna sitter inte i någon dammig och bortglömd pärm, utan ligger som en flik i allas webbläsare där verksamhetssystemet Kroken uppdateras löpande.

Vänta, nu måste jag fråga igen – ”Kroken”? Som svar håller Fredrik fram sitt visitkort och visar mig hamnens logotyp. En krok förstås! Den urgamla symbolen för stuveriarbetarnas ständiga lastande och lossande, även om de flesta krokarna nuförtiden sitter monterade på höga kranar. Självklart ska verksamhetssystemet heta Kroken, att jag inte begrep det…

Vi lämnar dagens utmaningar och börjar prata om framtiden för hamnbranschen. Vad står högst upp på Fredriks önskelista?
– Fortsatt automatisering. Personalkostnaderna är en stor del av vår verksamhet och eftersom fartygen ofta anlöper med kort varsel så blir det svårt att resursplanera effektivt. I första hand skulle jag vilja göra lossningsprocessen mer automatisk, så att kranen jobbar själv på samma sätt som det fungerar i automatiserade lager. Detta finns i stora hamnar som Hamburg och Brisbane men skulle behöva utvecklas även här.

Använd vattenvägarna

Han skulle också vilja se större ansträngningar för att göra sjöfarten mer konkurrenskraftig, både från Sjöfartsverkets sida med sänkta farledsavgifter men också från transporttunga företag som talar vackert om miljön men fortsätter att skicka sitt gods på lastbil för att det är några kronor billigare.

– Det finns företag som går i bräschen, Absolut till exempel, men jag skulle vilja se många fler stå upp för sin miljöprofil och skicka mer gods via sjöfart. Här i södra Sverige diskuterar man att bygga ut E6:an mellan Malmö och Göteborg vilket skulle vara en enorm investering. Kan vi få bort en stor del av lastbilarna istället så behöver den inte byggas ut! Vattenvägarna finns ju redan, så det skulle vara betydligt bättre för miljön.

Med det uppropet slutar vårt samtal, vi får väl se hur många av Sveriges storföretag som nappar och går över till sjöburna transporter. Jag vinkar adjö till Fredrik Åsare och till måsarna i Åhus, och lämnar den välmående och prydliga hamnen bakom mig. Inte störst, men med en tydlig strävan att vara bäst och – åtminstone den här fantastiska sommardagen – en av de vackraste i Sverige.

Bunkringsappen gör fartygslivet enklare

Vad ska man kalla en digital lösning som leverantören tyckte var rolig att ta fram, som kunden är nöjd med och som dessutom uppskattas av kundens kunder? En win-win-win-app kanske? Fast egentligen heter den ”bunkringsappen”, och tack vare den har arbetet i Göteborgs Energihamn blivit både enklare och effektivare.
  

När ett fartyg gått några turer på världshaven börjar det bli dags att bunkra. Förråden med vatten, bränsle och smörjolja måste fyllas på, och man behöver också bli av med exempelvis avloppsvatten. I de stora hamnarna pilar därför särskilda bunkerbåtar fram och tillbaka mellan kajerna och de stora lastfartygen, och är det då många som vill in samtidigt kan det bli rejäla köer.

I Göteborg ligger Nordens största allmänna energihamn med över 2 500 fartygsanlöp varje år, och här började man tröttna på all den administration som krävdes för att hålla ordning på dessa mängder med bunkringsoperationer. Vissa kunder ringde in sina förfrågningar medan andra hörde av sig via e­-mail, och det var också ett ständigt pusslande för att få plats med  så många bunkerbåtar som möjligt.

– Det är rätt snabba ryck i den här verksamheten. Rätt var det är kan det komma in en båt som vill ha bunker och då har de bråttom, de vill in till kaj och lasta fort för att snabbt komma iväg igen. Och med så kort notis hade vi bekymmer med att hålla koll på vilka kajer som var lediga och var alla båtarna befann sig, berättar Dan­-Erik Andersson som är operativ chef i Energihamnen.

Här någonstans föddes idén till ”bunkringsappen”. Göteborgs Hamn var sedan tidigare kund hos Inport, som nu fick uppdraget att ta fram en app som inte bara skulle minska den administrativa bördan för hamnen utan också göra processen enklare och effektivare för bunkerbåtarnas kaptener.

Ett samlat grepp

För ett drygt halvår sedan var jobbet klart. Tack vare ett nära samarbete, inte bara mellan Inport och Göteborgs Hamn utan även med hamnens kunder, så kunde den färdiga appen lanseras i början av april 2020. Här kan kaptenerna nu anmäla sina behov på ett betydligt enklare sätt, och de får också information direkt i appen om tillgängliga upphämtningsplatser för fartygsbränsle. Göteborgs Hamn i sin tur slipper både onödig administration och möjliga felkällor på grund av den mänskliga faktorn, och de får också en samlad statistik över alla bunkringsoperationer.

Det som användaren upplever som en och samma app är egentligen två tekniska lösningar med gemensam front.

– Det här är en så kallad progressiv webbapp, vilket innebär att den anpassar sig både efter vem användaren är och hur stor enhet han eller hon använder. En fartygskapten till exempel kanske står på däck med sin mobil eller läsplatta och ska sannolikt göra en bunkringsanmälan. Administratören i land däremot sitter troligen vid en stationär dator och behöver kunna se hela beläggningsläget i realtid, berättar Thomas Slånmark som är produktchef på Inport.

Ett och samma gränssnitt alltså, men anpassat för de olika användarna och med olika teknik bakom kulisserna. Att projektet blivit så framgångsrikt beror förstås delvis på att Göteborgs Hamn varit en så engagerad kund, men också för att det var ett samarbete mellan de båda systerbolagen.

– Det är lite extra roligt när vi får gå in i projekt där vi nyttjar båda företagens kompetenser. I det här fallet gjorde kombinationen av Inports verksamhetskunskap och Stamfords kunskap om de mobila delarna att kunden fick en mer komplett lösning, säger Thomas Slånmark.

Och i Göteborgs Hamn är man nöjd med resultatet.

– Vi har verkligen fått det vi ville. Nu har vi bättre koll på bunkerbåtarna, och kaptenerna själva tycker att appen är smidig och enkel. Faktum är att jag inte har hört särskilt mycket av dem, det bara funkar. Eller som man brukar säga ’inga bud är goda bud’, säger Dan-­Erik Andersson.

Dan-Erik Andersson, operativ chef för Göteborgs Energihamn

”Min största utmaning är att jag är så otålig.”

En före detta restaurangchef som vill hjälpa sina kollegor att göra ett bättre jobb, som tycker det är hennes eget ansvar att allt fungerar, men som också inser att hon ibland kan hålla lite väl högt tempo på ­digitaliseringsresan. Möt Malin Wiman på Stockholms Hamnar.

En engelsk pub är kanske inte den vanligaste platsen för den här typen av intervjuer, men denna coronavår är ju inget sig likt. Som så många andra jobbar Malin Wiman hemifrån just nu, och därför möts vi på Oliver Twist istället för i ett konferensrum på Stockholms Hamnar.

Fast det är klart, hade inte ödet styrt henne i riktning mot hamnen så kunde krogen ha varit Malins arbetsmiljö än i dag. Som ung småbarnsmamma jobbade hon som restaurangchef, men efter föräldra­ledigheten hade situationen på ­hennes dåvarande arbetsplats för­ändrats och hon blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

–Jag läste ekonomi, marknads­föring och IT för att skola om mig, och genom Kunskapslyftet fick jag tio veckors praktik på Stockholms ­Hamnar. Så det var en ren slump att jag hamnade här, berättar hon.

Praktiken ledde vidare till ett vikariat, och när det i sin tur var slut ville inte Stockholms Hamnar och Malin släppa taget om varandra. Som tur var fanns det en lucka som behövde fyllas: hamnen hade idéer för hur ­Portit-systemet skulle kunna utvecklas och insåg att det behövdes en intern samordnare.

Drygt 20 år senare har den dåvarande bebisen hunnit flytta hemifrån, och det står systemförvaltare istället för Portit-samordnare på Malins visitkort. Men hennes viktigaste uppdrag är fortfarande detsamma: se till att Stockholms Hamnar använder Portit så effektivt som möjligt, och säkerställa att det utvecklas nya funktioner vartefter behoven förändras. En riktig spindel-i-nätet-roll alltså, som ska brygga över dels mellan användarna ute i verksamheten och IT-proffsen, dels mellan interna funktioner och externa leverantörer.

Malin Wiman, Systemförvaltare på Stockholms Hamnar

Fler funktioner

–Mitt ansvar är att det ska funka. Det kan vara frustrerande ibland när de olika parterna inte riktigt förstår varandras perspektiv, men det är också en rolig utmaning att få dem att förstå. ’Om du lägger in fel här i början
så händer det här i systemet, och då blir det så här längre bort i kedjan …”

Malin ger några exempel på funktioner i Portit som har tillkommit under årens lopp. Alla slussningar till exempel, när en grusbåt eller fritidsbåt passerar från Saltsjön till Mälaren, som måste registreras så att hamnen lätt kan få fram rätt statistik om passeringarna.

–När jag började hade vi stenciler där varje passage noterades för hand, och i slutet på året var det en hel låda full med stenciler där alla streck skulle räknas ihop. Då var det en hamnstyrman som tyckte att det där var ju idiotiskt – och det tyckte Lena som satt och räknade strecken också! – så numera finns det en flik där slussningarna registreras direkt när de sker och räknas ihop automatiskt, säger Malin.

Alltid bråttom

Annat som byggts på under årens lopp är funktioner för att hålla ordning på de fartyg som ligger still vid kaj under en längre tid, så att rätt data för hyror och elförbrukning går in i systemet och kommer ut som korrekta fakturor i andra änden. Kunderna har också eget inlogg till en webbplats där de kan följa sin förbrukning ­löpande.

Men även om mycket har tillkommit tycker Malin att takten gärna kunde vara ännu högre, och hon ­medger glatt att hennes största ut­maning är att hon alltid har bråttom.

–Jag vill hela tiden utveckla fortare och digitalisera mycket mer. Inport brukar anordna användarträffar där vi får höra om en massa spännande saker, och för tre träffar sedan kom jag hem och bara ’jaa, det finns ny hamnportal, det är så häftigt, kom igen!’ Och så stannar det upp för jag är alldeles för långt fram, de som inte var med på träffen kan ju inte förstå direkt vad det handlar om. Nu äntligen ska vi också börja med hamn­portalen vilket är jättebra.

Fokus på hamnportalen

När jag träffar Malin är det bara några veckor kvar till en stor förändring för Stockholms Hamnar, som även kommer att påverka hennes jobb i hög grad. I början av maj ska den stora containerterminalen i ­Frihamnen, som legat på samma plats i nästan 50 år, flytta till Norvik utanför Nynäshamn för att ge plats åt bland annat 1 700 nya bostäder.

–Jag är lite glad över det där faktiskt, för containerhanteringen är den mest komplicerade biten. Det är så mycket som ska hända i systemet med alla laströrelser, hyror, elkopplingar och tullklareringar, och så ska det debiteras och bli rätt. Det har tagit upp en stor del av min vardag, säger hon.

Utan containerterminalen ser ­Malin fram emot att kunna fokusera på den nya hamnportalen, och att underlätta tillvaron för Stockholms Hamnars trafikledare genom att ge dem bättre överblick över allt som sker i och runt hamnen.

–Säg att du har ett hamnområde där vi vet att det kommer att ligga två båtar i dag. På kajen kanske de håller på och gräver, eller så har någon ställt upp en maskin. Eller så är Stockholm Marathon på gång, vilket kan vara bra att veta eftersom det kan ta extra tid att ta sig från en del av hamnen till en annan. Det är verkligen inte bara anlöpen som trafikledarna behöver ha koll på. I dag sitter de med flera olika skärmar framför sig, men jag vill att det ska bli enklare för dem genom att allt finns i samma system.

Vi avrundar diskussionen med att Malin får leka jultomte. Om resurserna var obegränsade och alla hakade på hennes idéer blixtsnabbt – vad skulle då bli nästa utvecklingssteg?

–Åh, då skulle jag vilja jobba vidare med agentportalen för att effektivisera processerna. Trafikledarna ska övervaka att fartyg som anmäls i ­Sjöfartsverkets databas finns i Portit och att beställningar och lastrapportering i agentportalen är korrekta. De ska kunna följa vad som händer i realtid genom att de återrapporteras i en mobilapp av den som utför tjänsten. Och detta är bara början… Om jag får bestämma är det bara fantasin, och nyttan såklart, som sätter gränserna, avslutar Malin Wiman.