Våra kunder

De flesta av Inports kunder finns inom någon av de tre grupperna hamnmyndigheter, gods- och containerterminaler eller rederier.

Hamnmyndigheter som anlitar oss är exempelvis Copenhagen Malmö Port, Göteborgs Hamn, Stockholms Hamnar, Stavangerregionen Havn, Faxaflóahafnir (Associated Icelandic Ports) och Mariehamns Hamn, vilket innebär att vi är marknadsledande i Norden.

Listan på terminaler som köper våra tjänster är lång, eftersom vi har över 70 procents marknadsandel i Sverige. Några av ”våra” terminaler hittar du i Hallands Hamnar, Helsingborgs Hamn, Karlshamns Hamn och Norrköpings Hamn.

På kundlistan finns också rederiet Ahlmark Lines och deras dotterbolag Jönsson Nova.

Många av våra kunder stannar länge hos oss. Vår kombination av lång branscherfarenhet, djupt systemkunnande och sammansvetsade team är ensam i sitt slag och nyckeln till våra goda kundrelationer. Vi har också ett ständigt pågående utvecklingsarbete i nära samverkan med kunderna, vilket säkerställer att vägen blir kort mellan våra kreativa idéer och den praktiska nyttan hos kunden.


Möt några av våra kunder

Visionären mitt i byn

Han ser nöjd ut, Fredrik Åsare, när han hälsar mig välkommen till hamnkontoret i Åhus. Och konstigt vore det väl annars – under sina åtta år som vd har han rustat upp hamnen, effektiviserat verksamheten och lyft lönsamheten rejält. Men han är inte klar än, inte på långa vägar. Först vill han se branschen ta ytterligare ett rejält kliv när det gäller digitalisering, och så utmanar han Sveriges storföretag att göra allvar av sina högtidstal om miljövänliga transporter.

Vad vet du om Åhus? Att det är en liten ort på Skånes ostkust känner du nog till, och kanske också att det förr i världen fiskades mycket ål här. Men antagligen associerar du mest till den prisbelönta flaskan med Absolut Vodka som tillverkas här, och mycket riktigt är The Absolut Company – tillsammans med kommunen och ett antal foder­, kemi­ och byggmaterialföretag – en av delägarna i Åhus Hamn & Stuveri AB.

Det är en strålande sommardag när jag blir visad runt i hamnområdet av vd Fredrik Åsare. Måsarna skriar runt oss, lite besvikna över att det redan är rensopat efter gårdagens lastning av spannmål, och tar istället en tur ut över naturreservatet mittemot. En strid ström av fritidsbåtar passerar oss på väg ut i Hanöbukten, och från stranden på andra sidan hamnen hörs glada rop från den pågående beachhandboll­festivalen. Men vänta lite här nu, handboll och segelbåtar – befinner vi oss inte i sydöstra Sveriges största containerhamn?


Fredrik skrattar och försäkrar mig om att jodå, jag har hamnat på rätt ställe. Åhus hamn ligger bokstavligt talat mitt i byn, vilket har stora fördelar men också har inneburit en och annan utmaning under årens lopp. – Förr tyckte många att hamnen störde när det bullrade och rykte och inte alltid luktade så gott. Vi har jobbat hårt med att exempelvis skärma av med bullervallar, och numera ser vi till att hantera godset på sådana ställen att det inte stör. När vi bjöd in till ”öppen hamndag” häromåret kom det 1 500 besökare vilket är många om man ser till att det bor 10 000 personer i Åhus. Numera är de flesta positiva till det vi gör och stolta över sin hamn, berättar han.

Fredrik Åsare, vd på Åhus Hamn & Stuveri

Stora behov

Fredrik Åsare kom till Åhus 2011 efter en tidigare karriär dels inom det militära och dels som driftchef och stuverichef vid hamnen i Helsingborg. Vid den tiden var Åhus hamn en i och för sig välordnad anläggning, men också en anläggning i stort behov av renovering och med en besvärande låg lönsamhet.

– Jag såg ganska snart att vi dels behövde arbeta effektivare, dels ta rätt betalt för det arbete vi utförde. Vi hade till exempel inga system som räknade antalet containerlyft som gjordes varje dag, utan det skulle någon komma ihåg att skriva in i systemet och det hände alltför ofta att detta glömdes bort. Redan under Helsingborgstiden hade Fredrik kommit i kontakt med containermodulen i Inports hamnsystem PortIt, och efter ett par år tog han beslutet att införa denna även i Åhus.

– I dag är det automatiserat hela vägen, när lastbilschauffören kommer till hamnen och checkar in i gaten så vet truck föraren det direkt och kan möta upp snabbare. Trucken talar själv om för systemet att ”nu lyfter jag av den här containern” och därmed går det också iväg en ekonomisk transaktion. Man får mycket bättre kontroll med ett så heltäckande system, och det blir också mycket färre felkällor, säger han.

Smarta lösningar

En annan del av PortIt­systemet som underlättar vardagen i Åhus är den så kallade EDI­standarden, som gör att kommunikationen mellan hamnen och dess olika kunder sköts i ett gemensamt system som uppdateras i realtid.
– Både de som äger containrarna och de som anlöper hamnarna kan hela tiden se var varje container befinner sig. Nu lyftes den av fartyget, nu är den på väg ut för att packas med gods, nu är den tillbaka i hamnen… Det har underlättat enormt, förklarar han.

Containermodulen utvecklades i början av 2000­talet och Fredrik var en av dem som satt med i arbetsgruppen som skapade systemet tillsammans med Inport. Han berättar om hur de träffades en gång i månaden för gemensamma utvecklingsmöten, hur de tillsammans bestämde vad som skulle prioriteras, och hur de satte upp ett testbolag för att kunna göra alla fel där istället för i verkligheten. Jag blir lite imponerad. Nuförtiden kallas detta ”agilt arbetssätt” och är väldigt trendigt både bland IT­företag och deras kunder – men de skånska hamnarna körde alltså så här redan för 20 år sedan.

Flera förändringar

Fredriks Åsares förändringsarbete har dock inte bara handlat om att byta digitala styrsystem. Han har också lagt ner ett stort jobb på att involvera personalen och hitta arbetssätt där alla verkligen är delaktiga i att ständigt utveckla verksamheten. I dag fungerar tre av de 25 medarbetarna som internrevisorer, som en gång varje halvår går igenom alla processer och kommer med förbättringsförslag. Och processbeskrivningarna sitter inte i någon dammig och bortglömd pärm, utan ligger som en flik i allas webbläsare där verksamhetssystemet Kroken uppdateras löpande.

Vänta, nu måste jag fråga igen – ”Kroken”? Som svar håller Fredrik fram sitt visitkort och visar mig hamnens logotyp. En krok förstås! Den urgamla symbolen för stuveriarbetarnas ständiga lastande och lossande, även om de flesta krokarna nuförtiden sitter monterade på höga kranar. Självklart ska verksamhetssystemet heta Kroken, att jag inte begrep det…

Vi lämnar dagens utmaningar och börjar prata om framtiden för hamnbranschen. Vad står högst upp på Fredriks önskelista?
– Fortsatt automatisering. Personalkostnaderna är en stor del av vår verksamhet och eftersom fartygen ofta anlöper med kort varsel så blir det svårt att resursplanera effektivt. I första hand skulle jag vilja göra lossningsprocessen mer automatisk, så att kranen jobbar själv på samma sätt som det fungerar i automatiserade lager. Detta finns i stora hamnar som Hamburg och Brisbane men skulle behöva utvecklas även här.

Han skulle också vilja se större ansträngningar för att göra sjöfarten mer konkurrenskraftig, både från Sjöfartsverkets sida med sänkta farledsavgifter men också från transporttunga företag som talar vackert om miljön men fortsätter att skicka sitt gods på lastbil för att det är några kronor billigare.

Använd vattenvägarna

– Det finns företag som går i bräschen, Absolut till exempel, men jag skulle vilja se många fler stå upp för sin miljöprofil och skicka mer gods via sjöfart. Här i södra Sverige diskuterar man att bygga ut E6:an mellan Malmö och Göteborg vilket skulle vara en enorm investering. Kan vi få bort en stor del av lastbilarna istället så behöver den inte byggas ut! Vattenvägarna finns ju redan, så det skulle vara betydligt bättre för miljön.

Med det uppropet slutar vårt samtal, vi får väl se hur många av Sveriges storföretag som nappar och går över till sjöburna transporter. Jag vinkar adjö till Fredrik Åsare och till måsarna i Åhus, och lämnar den välmående och prydliga hamnen bakom mig. Inte störst, men med en tydlig strävan att vara bäst och – åtminstone den här fantastiska sommardagen – en av de vackraste i Sverige.

Bunkringsappen gör fartygslivet enklare

Vad ska man kalla en digital lösning som leverantören tyckte var rolig att ta fram, som kunden är nöjd med och som dessutom uppskattas av kundens kunder? En win-win-win-app kanske? Fast egentligen heter den ”bunkringsappen”, och tack vare den har arbetet i Göteborgs Energihamn blivit både enklare och effektivare.
  
När ett fartyg gått några turer på världshaven börjar det bli dags att bunkra. Förråden med vatten, bränsle och smörjolja måste fyllas på, och man behöver också bli av med exempelvis avloppsvatten. I de stora hamnarna pilar därför särskilda bunkerbåtar fram och tillbaka mellan kajerna och de stora lastfartygen, och är det då många som vill in samtidigt kan det bli rejäla köer.

I Göteborg ligger Nordens största allmänna energihamn med över 2 500 fartygsanlöp varje år, och här började man tröttna på all den administration som krävdes för att hålla ordning på dessa mängder med bunkringsoperationer. Vissa kunder ringde in sina förfrågningar medan andra hörde av sig via e­mail, och det var också ett ständigt pusslande för att få plats med  så många bunkerbåtar som möjligt.

– Det är rätt snabba ryck i den här verksamheten. Rätt var det är kan det komma in en båt som vill ha bunker och då har de bråttom, de vill in till kaj och lasta fort för att snabbt komma iväg igen. Och med så kort notis hade vi bekymmer med att hålla koll på vilka kajer som var lediga och var alla båtarna befann sig, berättar Dan­Erik Andersson som är operativ chef i Energihamnen.

Här någonstans föddes idén till ”bunkringsappen”. Göteborgs Hamn var sedan tidigare kund hos Inport, som nu fick uppdraget att ta fram en app som inte bara skulle minska den administrativa bördan för hamnen utan också göra processen enklare och effektivare för bunkerbåtarnas kaptener.

Ett samlat grepp

För ett drygt halvår sedan var jobbet klart. Tack vare ett nära samarbete, inte bara mellan Inport och Göteborgs Hamn utan även med hamnens kunder, så kunde den färdiga appen lanseras i början av april. Här kan kaptenerna nu anmäla sina behov på ett betydligt enklare sätt, och de får också information direkt i appen om tillgängliga upphämtningsplatser för fartygsbränsle. Göteborgs Hamn i sin tur slipper både onödig administration och möjliga felkällor på grund av den mänskliga faktorn, och de får också en samlad statistik över alla bunkringsoperationer.

Det som användaren upplever som en och samma app är egentligen två tekniska lösningar med gemensam front.
– Det här är en så kallad progressiv webbapp, vilket innebär att den anpassar sig både efter vem användaren är och hur stor enhet han eller hon använder. En fartygskapten till exempel kanske står på däck med sin mobil eller läsplatta och ska sannolikt göra en bunkringsanmälan. Administratören i land däremot sitter troligen vid en stationär dator och behöver kunna se hela beläggningsläget i realtid, berättar Thomas Slånmark som är produktchef på Inport.

Ett och samma gränssnitt alltså, men anpassat för de olika användarna och med olika teknik bakom kulisserna. Att projektet blivit så framgångsrikt beror förstås delvis på att Göteborgs Hamn varit en så engagerad kund, men också för att det var ett samarbete mellan de båda systerbolagen.

– Det är lite extra roligt när vi får gå in i projekt där vi nyttjar båda företagens kompetenser. I det här fallet gjorde kombinationen av Inports verksamhetskunskap och Stamfords kunskap om de mobila delarna att kunden fick en mer komplett lösning, säger Thomas Slånmark.

Och i Göteborgs Hamn är man nöjd med resultatet.

– Vi har verkligen fått det vi ville. Nu har vi bättre koll på bunkerbåtarna, och kaptenerna själva tycker att appen är smidig och enkel. Faktum är att jag inte har hört särskilt mycket av dem, det bara funkar. Eller som man brukar säga ’inga bud är goda bud’, säger Dan­Erik Andersson.

Han håller ordning på Mälaren

Torbjörn Granqvist på Stockholms Hamnar ansvarar för Mälarens reglering, det vill säga den balans mellan öppna och stängda dammluckor som avgör hur mycket vatten som ska få strömma genom Stockholms slussar ut i Saltsjön.  Till sin hjälp har han ett specialbyggt dammprogram som visar vattennivåerna varje dag och kan simulera olika flöden.

Torbjörn Granqvist på Stockholms Hamnar är ansvarig för det som kallas Mälarens reglering. Varje dag kontrollerar han vattenståndet vid ett antal mätpunkter i Sveriges tredje största sjö, och tar därefter beslut om hur de olika slussportarna i Stockholm ska hanteras. Dags att öppna dammluckan vid Riksbron? Stallkanalsluckan? Kanske också Karl Johan­slussen, den som stockholmarna menar när de säger ”Slussen”? Oftast är det frågan om att släppa ut lagom mycket vatten så att Mälaren inte svämmar över, men han måste också hålla ögonen på att nivån inte sjunker för lågt så att det börjar rinna havsvatten baklänges.

Så, betyder detta att Torbjörn sätter sig i bilen varje morgon och tar en tur runt halva Mellansverige med mätstickan i näven? Nej då, han sitter lugnt kvar på kontoret i Frihamnen. Tack vare ett specialbyggt dammprogram från Inport, som integrerar dagliga mätdata från SMHI med kapacitetsdata för de olika dammluckorna, ser han direkt på skärmen framför sig hur läget är och hur han bör ställa in de olika luckorna.

– Det finns en vattendom som säger vilka nivåer sjön inte får gå över, men inom de ramarna har jag ett visst spelrum. Programmet underlättar mycket för mig eftersom jag får allt data samlat på ett ställe, och jag kan också göra simuleringar och testa till exempel hur mycket vatten som rinner ut om jag öppnar ytterligare en dammlucka, berättar han.

En gång i månaden rapporterar Torbjörn till SMHI, som på Länsstyrelsens uppdrag övervakar hur Mälarens reglering fungerar. Även den delen av arbetet har blivit enklare tack vare dammprogrammet.
– Det finns en färdig rapportmall i systemet så jag behöver bara trycka på en knapp, och så kan SMHI se att ’ja, Stockholms Hamnar har skött sig den här månaden också’, säger Torbjörn Granqvist.

Torbjörn Granqvist, ansvarig för Mälarens reglering på Stockholms Hamnar